december 2008

You are currently browsing the monthly archive for december 2008.

I Ubuntu finns det flera sätt att installera program, dessa hämtas från ett centralt webbarkiv där ca 20 000 program finns tillgängliga. För mig är detta den enskilt största fördelen med Ubuntu framför andra operativsystem. Instruktionerna nedan fungerar sannolikt hyfsat bra även på andra Debianbaserade distros.

  1. Det enklaste sättet är att gå på "Program" → "Lägg till/ta bort" i menyn. Där bockar du bara för det program du vill installera och det hämtas då automatiskt från nätet och installeras. Lägg till/ta bort har även en enkel sökfunktion.
  2. Sedan finns också "Pakethanteraren Synaptic" som man hittar under "System" → "Administration" → "Pakethanteraren Synaptic" i menyn. Synaptic har lite fler funktioner än "Lägg till/ta bort", bland annat finns ett interface för ominstallation och "total borttagning" vilket även raderar alla konfigurationsfiler m.m. Även här hämtas programmet automatiskt och installeras.
  3. Utöver detta finns också två konsolalternativ, programmen apt-get och aptitude. Genom att ange sudo apt-get install programmetsnamn installerar du programmet och genom att ange sudo apt-get remove programmetsnamn så raderas programmet. sudo apt-get purge programmetsnamn tar även bort eventuella konfigurationsfiler m.m. Aptitude funkar ungefär på samma sätt, du byter bara ut apt-get mot aptitude i kommandona ovan. Precis som ovan hämtas programmet automatiskt från nätet och installeras.

Det finns även många andra funktioner som dessa program har än de jag angett ovan, du kan t.ex. på olika sätt söka igenom förråden efter program även med konsollalternativen. Via kommandot sudo apt-cache search sökord kan du söka i programvaruförråden efter program.

En sista bra grej man ska lära sig är att man även kan lägga till ytterligare förråd än det officiella, om man behöver fler än 20 000 program. Det gör man genom att gå på "System" → "Administration" → "Programvarukällor", där kan du lägga till andra förråd som ibland tillhandahålls av vissa företag, men också bocka för att du vill kunna installera proprietära program m.m.

Att det är så enkelt att installera program och att det finns ett officiellt arkiv med så många program som garanterat är granskade och kollade så att man inte riskerar virus eller spionprogram är en kanongrej och man bör snabbt sätta sig in i hur man gör. Många nybörjare som kommer från Windows hamnar i svårigheter när de börjar leta program på nätet och därefter laddar hem källkod vilken de sedan försöker kompilera och installera (vilket kanske inte är det lättaste för en nybörjare att sätta i gång med) . Det är att göra det onödigt svårt för sig, de allra flesta vanliga användare behöver aldrig leta efter ett program utanför de som tillhandahålls av förråden som finns tillgängliga från start i Ubuntu.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Här kommer nu nästa del i min lilla terminalskola och vi fortsätter med tre kommandon till. Nu när vi har lärt oss att navigera i terminalen kan det vara bra att kunna kolla vad som finns i olika filer och var dessa filer finns.

locate

Locate är ett oslagbart kommando, med locate kan man nämligen hitta filer som man vet finns, men som man kanske glömt bort var man lagt. Genom att t.ex. skriva locate test.txt  så kommer systemet att lista alla sökvägar till filer som heter test.txt. Om du nyligen installerat ett program som du vet har installerat en viss fil, men som du inte vet var den lagts kan det vara bra att lägga detta kommando på minnet: sudo /etc/cron.daily/mlocate med det kommandot uppdateras nämligen databasen som locate söker igenom och du får därmed möjlighet att även söka efter helt nya filer.

less

Less is more, så säger ordspråket och så ligger det till, less är nämligen en uppdaterad version av det gamla programmet more. Less låter dig titta på innehållet i en textfil i terminalen och ger dig också möjlighet att skrolla uppåt och nedåt vilket ju kan vara bra när man letar efter något visst i en systemfil. Med blankstegstangenten går du en skärmlängd nedåt och med b-tangenten går du en skärmlängd uppåt, pil-upp och pil-ned skrollar en rad  taget och q-tangenten avslutar (skickar tillbaka dig till prompten).

grep

Med det behändiga kommandot grep kan du plocka ut enskilda rader ur en ström. Om du till exempel i filen test.txt har namet på en bekants bekant vid namn Kristoffer Nilsson, som du för allt i världen inte kan komma i håg om han stavar med ett eller två ‘s’ i efternamnet, kan du skriva detta  i terminalen: grep -i "kristoffer nils" test.txt grep kommer då att skriva ut alla rader som innehåller otextsträngen kristoffer nils (skrivet med vilken kombination av stora och små bokstäver som helst) till skärmen. Flaggan -i står för "ignore case". Vill du matcha en exakt sträng utan mellanslag kan du bara skriva t.ex.:

grep Kristoffer test.txt

Se även:

Andra bloggares åsikter om , ,

Många nya GNU/Linuxanvändare blir livrädda när de ser en terminal. Det kan bero på att de förknippar den med en gammal dos-prompt i Windows eller att de helt enkelt inte vet hur man ska göra för att prata med sin dator. Bash har dock mycket få likheter med dos kommandotolk. Trots att terminalen kanske kan se skrämmande ut för den oinvigde är det oftast enklare och snabbare att göra saker med datorn genom bash-skalet än vad det är att ta omvägen via det grafiska lull-lullet och kör du en huvudlös server är det dessutom ett måste att kunna prata med servern.

När du väl öppnat din terminal (i Ubuntu kan du hitta den under "Program" → "Tillbehör" → "Terminal" i menyn) möts du av en så kallad prompt, den kan se lite olika ut men vanligt är att ditt användarnamn, maskinensnamn, sökvägen till den aktuella katalogen och ett dollartecken visas, i mitt fall innebär det att jag möts av: micke@hal:~$ när jag startar terminalen. Micke heter jag och hal heter min dator (jag har döpt alla min datorer efter kända filmdatorer så hemma finns; hal, mother, viki, queeg och holly). Tildetecknet ~ är en "genväg" till hemkatalogen på *nixsystem. ~/ motsvarar i mitt fall alltså /home/micke/ och dollartecknet avslutar prompten.

Nu när du är hemma i terminalen (there is no place like ~/)  ska vi prova lite kommandon:

man

Genom att använda man-kommandot (man är förkortning för manual) så kan du få information om vad andra kommandon gör, i stället för att läsa den här bloggen kan du alltså helt enkelt skriva man ls eller man + namnet på nått annat kommano och du får då en lång förklaring av vad kommandot gör och vilka flaggor/växlar du kan använda med kommandot (not: kommandot cd verkar av någon anledning inte ha en manualpost).

cd

Terminalen är alldelse utmärkt att använda som filbläddrare, du börjar som sagt vanligen i din hemkatalog, men kan enkelt byta till en annan katalog med kommandot "cd" . Förkortningen cd betyder förövrigt "change directory", dvs. byt katalog på svenska. I min hemkatalog finns till exempel en underkatalog vid namn test, för att komma dit skriver jag helt enkelt: cd test

ls

När jag nu befinner mig i katalogen ~/test (/home/micke/test) vill jag kanske veta vad som finns i den, då skriver jag bara ls och vips listas alla filer och kataloger i som finns där. Hmm… sa jag alla? Faktum är att dolda filer inte listas (ls är en förkortning för list), för att lista alla filer måste man lägga till en flagga: -a genom att skriva ls -a så listas alla filer (a betyder i det här sammanhanget "all"), även dolda. Vill jag kolla vem som är ägare till filen, vilka rättigheter som är satta på filen och när den senast ändrades använder jag flaggan -l (för "long format") alltså:

ls -l

Det går också bra att skicka med en sökväg till ls-kommandot:

ls ~/test 

detta kommer också att visa vilka filer som finns i katalogen /home/micke/test men anger uttryckligen sökvägen vilket innbär att man inte behöver befinna sig i  den katalog man vill lista filerna i. Dessa olika växlar kan också kombineras, t.ex. så här:

ls -al ~/test

vilket kommer visa en lång beskrivning av alla filer i katalogen /home/micke/test oavsett var jag råkar stå just för tillfället.

 

Se även:

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

 

I går kväll gick domänregistreringen igenom och jag har därför ägnat alla lediga stunder  under dagen till att flytta i bloggen, importera kommentarer, hitta ett snyggt utseende och pilla med alla mina andra webbprojekt som jag har (ett antal MediaWikier, svn, trac osv). I sinom tid ska jag väl få upp nån portallösning (Joomla! kanske?) direkt under rooten på http://mickenordin.se, men där är vi inte ännu.

Så vad tycker du kära läsare, blev det bra?

Nu finns en nordisk planet Wikimedia där yours truly är inkluderad. Kolla in den på:

Klicka här för feeden.

 

« Older entries

Switch to our mobile site

Page optimized by WP Minify WordPress Plugin